31 juli 2009

Friggebod upphöjd

Är hemma en snabbis för att duscha och tänkte bara skriva att nu bor vi i friggeboden och det fungerar bra. Den är upphöjd en stenhöjd till och själva höjningen gick över förväntan. Gubben fick bygga en ny tillfällig trappa då den tidigare blev alldeles för kort.

Mor min har varit ut och bott i husvagnen och även det har fungerat bra. Så nu har vi den att erbjuda som gästboende om någon vill övernatta. Men nu ska jag inte fördriva tiden mer här så jag kommer iväg igen. Har lite ärenden att ta itu med innan jag är åter ute i vårt Enlunda. Ha en finfin helg, återkommer här tidigast på söndag.
/Helena

27 juli 2009

Så här har det nu gått

Först ett foto som visar hur det såg ut när gubben återvände för att stänga av elen den dag vi flydde hem. Det värsta med detta foto är att vattnet inte stigit färdigt. Bord och stolar från partytältet hade vi haft sinnesnärvaro nog att ställe på altanen, men här flyter den.Söndagen vi åkte ut inför vår semester färdigställdes stommen till paviljongen/partytältet och bara stålkysset från orginalställningen behövdes för att få rätt vinkel för tygets skull. På måndag fick vi besök av Mia och Ulf och då fixades elen till friggeboden. Under tisdagen sattes de sista av golvlister och dörrfoder upp. På tisdag fick vi besök av Eva, Morgan, Andre, Douglas och en vän till Douglas. Barnen hade med sig sina fyrhjulingar och åkte uppe i skogen medan vi vuxna drack kaffe. På onsdag kom grannarna Björn och Anita över och tittade till oss. Vi drack kaffe och pratade en hel del innan de begav sig hemåt runt tjärnen igen. Senare kom Linda, Tero, Rebecka och Samuel ut och det var skoj för det var nog två år sist de tittade ut till oss. Alla smågrodorna som springer över vår tomt är av intresse för barnen som kommer med ut. Mamma var utbjuden på middag så hon dök också snart upp.

När vi precis äter klart ringer mammas telefon och strax därpå kommer morbror Janne och kusin Terese ut. Det var verkligen oväntat och därför så jätteskoj. Terese bor i Oslo och därför ses vi inte så ofta. För både morbror och kusin var det första gången de kom ut sedan jag och min man tagit över tomten. På torsdag börjar allt bli klart i friggeboden och vi planerar att flytta in till helgen. Wcdörren tas ner och jag påbörjar färgborttagning. När jag står där med värmepistolen i högsta hugg och gubben pysslar på friggeboden ringer kusin Maria. Det visar sig att hon, hennes man och pojkarna är alldeles ovanför vår väg och undrar om de får titta ner. Det är första gången de hälsar på oss härute så det var ju också naturligtvis mycket trevligt. Som alla frågar när de kommer frågade även dom "finns det fisk i tjärnen". Och jag svarar som alltid "det ska det, men gubben tvivlar eftersom det är svårfångad fisk". Så travar vi ner mot tjärn och rätt var det är så klyvs vattenytan och en stooooooor gädda är på jakt och visar sitt stora gap mitt framför näsorna på oss. Det är en syn som liksom fastnar på näthinnan. Tyvärr skulle det inte bli den sista synen som blir svår att radera. Dagen efter var mardrömsdagen som jag skrev om i tidigare inlägg. Och bilden som aldrig försvinner från näthinnan är den som första fotot visar.

Så helgen har spenderats hemma och med gubbens familj och systrar. Vi var även över till Bea och Micke på fredagskvällen och surrade så de inte skulle åka ut och hälsa på när vi inte är på plats eller kan garantera att vägen håller. Jag har klippt istället sedan vi kom hem. Redan på fredag någon timme efter hemkomst så kom pappa och fick sig en klippning. Under tiden då var gubben ut och stängde strömmen som jag beskrev i tidigare inlägg. Dagen efter klipptes Mia då hon, Vilmer och Axelia kom på besök. Min mor dök upp och även hon blev friserad medan Axelia var kvar med mig när Mia och Vilmer åkte vidare. Axelia lekte med dockhuset, ritade och pysslade ett jättefint kort till mormor och morfar. På lördag kväll var vi ut och åt middag med Mia, Ulf och Eva på Saffran och Linda var vår servitris. Känns konstigt att en så nära vän ska servera en hela kvällen, säkert därför jag inte varit dit och ätit så ofta. Allt var så gott och vi vill ju givetvis tillbaka. Igår var vi ut båda två och kontrollerade Enlunda efter att fått höra att vattnet nästan återgått till det normala. En isolerplatta i golvet hade blivit fuktig och hänger på vädring annars verkar det ha klarat sig. Så nu måste vi höja friggeboden ett lecablock till för att vara säkra. Kommande kort visar vattennivån gick på boden byggnaden. Den har varit med om översvämningar tidigare.Men boden byggnaden blir svår att rädda och vi har börjat tvivla på om det är värt att försöka. Kanske enklast att byta ut den och samtidigt få till en riktig grund och höja den på samma nivå som friggeboden. Altanen som placerats framför boden hade börjat flyta runt och tack vare att gubben spetsat fast den med ett armeringsjärn blev den kvar på vår tomt. Idag har vi en hel hög med bråte som måste eldas, det är sånt som legat under friggeboden och nu är vattensjukt. Men vi flyttar ut igen under dagen idag, gör ett nytt försök och nu ska vi in i friggeboden. Igår var vi på Ikea och köpte ett mörkare tyg till bäddsoffan och en förvaringslåda. Paviljongen som nu stabiliserats upp ytterligare under gårdagen har flyttats och jag ska fortsätta att gräva ur bäcken som jag också påbörjat innan översvämningen (ironiskt nog). Men vår väg ner och allt utom boden, bråten under friggeboden verkar ha klarat sig, helt otroligt nog. Detta är ett mirakel med tanke på att gubben fick ro in på tomten för att kunna slå av elen. Sista fotot visar hur högt vattnet gått på elstolpen, man ser barrkanten en bra bit upp på stolpen. I bakgrunden syns en del av översvämningen innan det sjuknit undan ytterligare. Men vattnet kom aldrig åt husvagnen eller barhänget som syns i bakgrunden.

Jag hinner inte gå runt bland alla bloggar just nu utan lovar att läsa ikapp mig när jag är hemma igen efter denna tur till Enlunda.
/Helena

25 juli 2009

Sörjer Enlunda

Är hemma då tragedin drog fram över vår sommartomt natten till fredag. Regnet var så ihärdigt och kraftigt att det slutade med att vi vid 9 tiden fick fly tomten. Kalhyggen ovanför vår tomt och tjärn innebär att vattnet inte stannar upp utan kommer som i en flod istället ner till oss. Det var som att hamna i en naturkatastrof film.

Först sov vi knappt den natten utan låg oroade oss och lyssnade på regnet som aldrig upphörde. Halv fyra på natten gick jag ut och kunde konstatera att paviljongen snart skulle brista igen. Då har den ändå byggts upp på nytt av impregnerat virke och bara själva takkrysset från stålställningen och tyget återanvändes. Den del som var av stål vek sig denna natt rakt ner och tyget såg ut att kunna spricka när som helst. Jag klarade inte då att ta det själv utan fick till slut springa in igen och ta skydd.

Fyra timmar senare klev gubben min ut och slet ner tyget från paviljongen. Vi lyfte bort bord och stolar från gräsmattan med orden, om det skulle bli översvämning så kommer detta att flyta iväg annars. Regnet fortsatte och snart var bäckvattnet i samma höjd som tomten, det gick så fort. Vi beslutade oss att bara tömma kylen och fly fältet. Då försvann katterna och när vi satt oss i husvagnen för att försöka vänta in dom ser jag plötsligt hur vattnet svämmat över bäcken och elkabeln ligger under vatten. Vi sprang ut, stängde av elen till husvagnen, kastade kabeln emellan oss och sedan in med den i verktygsboden.

Nu måste vi få in katterna så vi hinner lämna tomten i tid. För tio år sedan när det senast var en översvämning av denna storlek så rasade allt. Man vill inte bli kvar om vägen rasar för då har vi ingenstans att ta vägen. Då springer katten Isac till skogs genom att först själv trilla ner i bäcken och bli ännu mer skräckslagen. Ser katten försvinna upp i skogen och jag funderar allvarligt på att förvandla honom till sommarkatt (klart jag inte skulle), men jag var så arg. Nu var vi dyngsura och försökte förtvivlat hitta igen kissen. Efter ett tags sökande ser jag honom och nu börjar kampen med att få in honom. Lika blöt som katten och efter att ha sprungit, krupit och kastat mig bland träden får jag till slut tag i honom. Nu skakar både jag och katten och vid detta tillfälle forsar vattnet in från bäcken in på tomten. Tjärnen har redan höjts och tomten börjar bli ett minne blott, en katt kvar. Men ganska snart hör vi henne jama och hon kommer självmant in i husvagnen. Vi kastar oss in i bilen.

Jag sitter bak med Isac inlindad i en handduk, Inez liggandes bredvid med huvudet inkört mot mitt lår och själv är jag genomblöt, skakar och försöker hålla katterna lugna. Gubben vänder bilen och nu sitter vi och hoppas på att vägen klarat sig. Snart ser vi att även storbäcken ännu är under kontroll och vi tar oss därifrån. Så fort vi lämnat området är det precis som om vi klivit ur en mardröm. Ingen annanstans ser vi tecknen efter de skyar vi flydde. Inte ens en vattenpöl ser jag i området vi bor. Det kändes så märkligt. Var vi inte med i en naturkatastrof film så måste det ha varit ett avsnitt av Twilight serien (och nu menar jag inte vampyrserien).

När vi kommit hem så ringer gubben grannen som bor därute och de bekräftar att tomten börjar försvinna under tjärnvattnet och bäcken som forsar in. Snart ringer de igen och nu måste gubben ut och stänga huvudströmbrytaren då vattnet nått in till verktygsboden. Så stackars gubben åker dit och blir vittne till förödelsen ännu en gång. Han tar sig dock inte till elstolpen utan kan bara först tömma frys och sedan åter fly. Han kör runt till grannen som vi har kontakt med och som ringde. Grannen kommer med båt till bilen och hämtar Kalle (hos dom har det givetvis också svämmat över). Sedan ror Kalle och släpper av grannen hos dom och forsätter själv till vår tomt. Han ror allltså fram till elstolpen, helt sjukt. Tillbaka och så hem med frysvaror och dåliga nyheter om vår tomt.

Vi blev klar med insidan av friggeboden precis i lagom tid till att få den förstörd. Man undrar verkligen varför allt vi har framför oss alltid blir en kamp. Allt ska alltid krångla. Vad vi än tar för oss så stöter vi ALLTID på en massa knäppa hinder. Orkar inte ens ta ett exempel, men ni som känner oss privat vet vad jag menar.

Mitt motto är dock att allt ordnar sig och min optimism är snart tillbaka. Hur den ställer sig till detta är dock ännu osäkert. Idag ska vi ut och se hur det ser ut. Fick besked igår om att regnet avtog och det till och med började sjunka undan.
/Helena

19 juli 2009

Ett snabbt inlägg bara

Hade inte tänkt att blogga innan semestern är över, men nu blev det ett inlägg i alla fall. Vi blev hemma i helgen av flera orsaker. Först blev det så mycket som vi måste hinna förbereda och frakta ut till Enlunda. Sedan skulle det bli stressigt. Och som grädden på moset blev vi bortbjudna i fredags vilket helt klart övervägde en uppskjutning av Enlunda.

På lördag åkte vi ut och gräs klipptes, soffa med mycket mera kördes ut dit. När vi kom hem så tog jag en snabb dusch och gubben skjutsar mig sedan till Malin. Blev nämligen ditbjuden på mat, pyssel och vinkväll. Så jättegott att jag drömt om potatisgratängen inatt och vaknat hungrig, hahahaha.

Eftersom vi idag ska på ettårskalas så stannde vi hemma till efter den och jag återtog inbjudan som jag först tackade nej till i tron att vi skulle komma iväg. Idag ska vi ut dit i alla fall, direkt efter att ha firat Felix. Innan jag avslutar här så ville jag bara lägga upp en liten länk: Sussie & Mats, så fina ni var.
/Helena

17 juli 2009

Semester

Nu känner jag lukten av semester

Detta kan bli sista inlägget innan semester och jag ville därför lägga upp en bild. Hade ingen lust att lägga upp ett tredje montage från photofunia föreställande mig själv utan valde då istället denna höstbild från vårt fina Enlunda, tagen 2008.
Idag har jag planerat att bara jobba halvdag och sedan gå på semester. Det blir nog så att jag och katterna åker själv i vår bil och gubben kommer efter i firmabilen. Men det är inte riktigt klart ännu. Igår fick jag besked om att en väns mor har gått bort i cancer så jag sänder min tanke till dig och dina nära idag.
Och precis när jag ska avsluta detta inlägg ringer mobilen. Det är mor som tappat bort äldsta kissen Lina. De brukar få vara ute en stund på morgnarna och Lina är lös. Men hon kommer alltid när man roparoch nu kom hon inte. Så jag stod på balkongen och skulle se om jag ser henne däruppifrån. Men det visade sig att hon sprungit upp i trappen bredvid. Snart ringer mor igen, den andra katten smet ur sitt koppel och hon kommer inte när man ropar. Så jag har nyss kommit in igen efter att ha varit ut och fångat in mors kisse Olivia nu på morgonen.
/Helena

16 juli 2009

Buzzador - Storytel

Måste bara skriva ett kort inlägg till idag och det på en kort kaffepaus. Är med i Buzzador och ingår i kampanjen Storytel. Det innebär att man får till gång till ljudböcker via internet direkt till mobilen. Helt fantastiskt bra, så jag kan nu lyssna på Mons Kallentofts bok Sommardöden.
Skulle bara skriva det!
/Helena

Katten Tiger och svärmors födelsedag

Inte bara vi kan vara fostermatte/husse åt ensamma kattungar. Just nu är vännen Bea med familj tillfällig fosterfamilj åt kattungen Tiger. Jättesöt liten kisse som ni kan se om ni följer länken.

Innan vi tittade in till dom var vi till Eva med familj och hämtade rosor som hon och jag beställt med Malin och Helena. Tv:n står fortfarande kvar där, men ska hämtas idag. Och före det firades svärmor på sin dag. Hon bjöd på jättegod jordgubbstårta, kaffe och kakor. Så fick vi även träffa Eva, Tomas och lilla Felix som ska ha sitt ett års kalas på söndag. Jisses vad tiden går fort.

Pappa var på jobbet mitt igår och hälsade på. Så då fick han läsa det inlägg som någon anser att jag pekat åt särskild för mammas hjärtinfarkt och hjärnblödning ifjol. Alltså att jag anklagat någon för mammas sjukinfall förra året!! Jag kan länka det här också så får ni själva se om jag skrivit något dylikt. Och som jag skriver här så är det bara korkat att vrida och vända på orden. Analysera mellan rader och låtsas gå och tro att man förstår mer än vad som står är bara dumt och energikrävande. Dessutom är det fortfarande inget som ursäktar egna handlingar.

Usch det där var inget skoj att skriva, men tydligen är det ett måste. Så trött på konflikträdda människor och jag vet själv hur det är att vara så. Men man kan faktiskt träna bort det och det är något jag gör fortfarande. Därför är det lättast att hålla sig till fakta och utgå från det. Om man inte ljuger behöver man inte vara rädd för att glömma en osanning.

Jag är superstressad nu så hej så länge!
/Helena

15 juli 2009

Grattis Gunvor

Grattis till svärmor som fyller år idag. Självklart ska vi dit och fira. Slår mig nu att jag åter igen missat att komma förbi Eva och hämta tv och rosor. Jag är hopplös. Gör ett nytt försök idag direkt efter jobbet, men ringer i så fall innan. Tror jag ska programmera in ett larm på telefon som påminner mig.

Det ordnar sig med pengar till semestern. Storhandling gjordes igår och det var inga bekymmer, vi fick ihop till mat för flera i en månad framåt. Mor var med och handlade också och för att bryta alla rutiner för att testa annat åkte vi på Ica Maxi. Brukar alltid handla på Citygross, innan det Coop. Willys förstår vi oss inte alls på, känns inte alls billigt där. Coop har blivit sämre sedan de flyttade, deras egna billigaste (extra) märke ser man inte skymten av längre. Enligt en massa undersökningar så är Ica billigast, men jag vet inte. Vi köpte inget kött igår och notan blev hög ändå. Så nu har vi testat lite olika ställen och återigen går vi tillbaka till Citygross.

Ska ta och stänga ner nu så jag kommer iväg.
/Helena

14 juli 2009

Dörr funnen

Var ut till vårt Enlunda direkt efter jobbet med en dörr. Gubben har nämligen för 200 kronor fått tag i en gammal, vitmålad, smal dörr som passar ganska precis in i vår båsöppning. Handtag, gångjärn och till och med lås följde med. Dörren är riktigt fin och vad skoj det var att han hittade den och dessutom fick köpa den till ett så pass bra pris. Nu behöver vi inte bygga något eget utan bara anpassa öppningen efter dörren.

När vi ändå var där så sattes mattan på plats så nu golv, väggar och tak så gott som klara. Listerna som saknas och eldragningen för att vi ska kunna flytta in där på somrarna.
/Helena

Mattan snart fixerad

Blev glatt överaskad när jag läste kommentar nummer 4 på tidigare inlägg och undrar nu givetvis när Luleå kommer ner. Så undrar jag om hon läser sin mail ofta? För på hotmailen har det kommit en hälsning. Igår lades mattan på prov in i friggeboden och den ska sättas fast idag. Det börjar se riktigt fint ut där nu. Nu är det flera som fyller år och jag är så rädd jag ska missa någons födelsedag. Upptäckte också igår att lönen kommer i slutet av semestern, skitbra (inte alls). Detta ställer till det en hel del. Nu när Inez blir bättre så dimper denna uppenbarelse upp och skapar nya huvudbryn. Inget som inte går att lösa, allt ordnar sig alltid.

Nu måste jag rusa.
/Helena

13 juli 2009

Photofunia

Måndag och sista veckan innan årets semester som varar i hela två veckor detta år. Ska bli jätteskönt och nu planerar man för fullt inför två veckor i vårt sommarparadis. Veckan som var blev ganska intensiv och förutom att jag var med mor till Birsta så orkades inte så mycket mer på söndagen. Det var lite som om luften gick ur mig då. Veckan bjöd ju förutom tjänsteresan till Vilhelmina på möhippa, pysselträff och bröllop. Inlägget nu blir inte längre än så här då jag måste göra mig i ordning.
/Helena

12 juli 2009

Bröllop är alltid skoj

Ojojojojojoj, vilken dag det var igår. Först tvättstuga hela morgonen samtidigt som ett album skapades för Sussie med foton från möhippan. Fram till 14:00 satt jag med albumet och det blev klart precis i tid. Inga kort togs på det dock, det hanns inte med. Klockan 15:00 ringde kyrkklockorna för vännerna Sussie och Mats som nu är man och hustru. Det var fantastiskt roligt att gå på bröllop och vilken mat, medelhavsbuffé. Helt fantastiskt gott. Nu har jag en veckas jobb kvar sedan är det två veckors semester.
/Helena

11 juli 2009

Resumé Inez med tratten

Inez mår bra men får gå med tratten då hon lyckades slita bort skorpan sist jag lät henne vara utan. Nu har en ny skorpa bildats och hon hat ätit medicin klart vilket innebär att tratten får sitta tills det ser riktigt bra ut. Och läker det på så här så ser det ut att bli en Enlunda semester trots allt v30-31. Just nu står hon i min famn och kurrar av välbehag så det går verkligen ingen nöd på vår kisse. Isac får inte komma nära så länge hon har kragen så han blir lite ledsen mellan varven och vill gosa själv med matte. Jag ska alldeles snart börja tvätta och i eftermiddag ska vi på bröllop. Jag måste få tacka först Eva med familj som skänkt en cykel, antenn och snart även en liten tv för oss att ha i vårt Enlunda. Sedan vill jag tacka Helena som återigen gav mig en massa fina mönstrade papper igår på pysselträffen. Är så tacksam över att ha så fina vänner. Kan jag göra något för er så säg bara till!!
Fotot i detta inlägg är taget från en fikapaus på tjänsteresa, Thailändska paviljongen.
/Helena

10 juli 2009

Resumé pyssträff

Har precis kommit hem från en toppen pysselstund hos Annelie. Hon bjöd på god mat, gott fika och sedan pysslades det för glatta livet med ett (eller två) glas rötjut. Ett beställningskort är klart och två tags.
Återkommer med nytt inlägg imorgon.
/Helena

Möhippa igår

Då jag är dålig på att ljuga så valde jag att bara utelämna lite av gårdagens händelse. Var nämligen på möhippa för vännen Sussies skull. Så jag var faktiskt iväg och åt med en vän + några fler. Det roliga var att den förste att kommentera på gårdagens inlägg var just Sussie. Så hon visste att jag var fullbokad vilket hon utbrast när hon fick syn på mig igår. Hon hade faktiskt kollat upp alla som kunde tänkas dyka upp på en hippa. Dessutom hade hon skrivit på facebook att det blir ett varmt bad och en öl till kvällen då det verkade som hon sluppit undan möhipperiet. Tji fick Sussie! Men vad som hände på hennes hippa är hennes historia att berätta. Det var himla skoj i alla fall!

Ses imorgon Sussie!!
/Helena

09 juli 2009

Ännu en fullbokad vecka som lider mot sitt slut

Här är det fullt upp varje dag och kväll. Tyckte hela förra veckan flög iväg med något bokat varje kväll. Igår kom jag hem från Vilhelmina och idag blir det en lång dag och kväll igen. Ska möta upp med en vän för att gå ut och äta efter arbetet. Imorgon ska jag på pysselkväll med vin och paj. Lördag är det tvättstuga och bröllopsdags. Vännen Sussie som gifter sig med sin Mats, alltid trevligt med bröllop. Så nu ska kamera tömmas och batterierna laddas. Foton i detta inlägg är från tjänsteresan, utsikten från hotellrummet. Jag måste ha lyckats få till min längsta rubrik någonsin till dagens inlägg.
/Helena

08 juli 2009

Inte så naturskönt

På väg hem från tjänsteresan stannade vi då kollegan ville fota vackra vyer, som det finns gott om efter vägen. Medan hon klev ur och gick mot vattnet drogs jag åt motsatt håll. Över vägen, in i skogen där jag fick en underlig känsla. Först ser jag en bro mitt ute i ingenstans. Sedan skylten på en stolpe. Alldeles i närheten ligger resterna efter vad som en gång var en hare. Går vidare.Kommer fram till en övergiven byggnad som har kedja och hänglås för dörren, mycket märkligt. Men det märkligaste är båten som står uppställd mot trädet alldeles bredvid den förfallna byggnaden. Det blåste så det blev livat i träden och här kände jag mig inte alls välkommen utan istället fick jag gåshud. Snabbade mig att fota och gick snart tillbaka ner till bilen igen med en rysning efter ryggraden.
/Helena

07 juli 2009

Snart hotellfrukost

Ska alldeles snart gå och äta frukost här på hotellet där jag bor nu. Har en otrolig utsikt genom fönstret och känner mig allmänt tillfreds med livet. Rummet jag bor i har jag bott i förut och är helt klart hittills det bästa rummet av de rum man varit in i. Mycket mer liv och rörelse här på hotellet än vad det varit tidigare, men så är det visst kulturvecka och turistsäsong då förstås. Lokalbefolkningen ser ut att försvinna bland alla husbilar och husvagnar här i lilla Vilhelmina. Oj, det där lät näsatn lite dramatiskt, vilket inte alls var meningen.

Hoppas det går bra med kissen, men det hade det gjort igår så det gör det med all säkerhet även idag. Gårdagskvällen spenderades här på mitt hotellrum då jag pysslade (ja, jag tog med lite pyssel denna resa) och kollegan bloggade, mailade och skrev brev. Skönt att man har dator med så man kan sätta sig ner en stund efter arbetstid (eller före som i detta fall) och surfa runt.

Gubben min har tapetserat färdigt i friggeboden och det ska bli så spännande att få se det när jag kommer hem. Vi var ut i lördags för att färdigställa då, men hann bara låsa upp överallt så fick vi åka hemåt igen. Min mor hade lite bekymmer med gardiner och gubbens far med altanmaterials kapning.
/Helena

05 juli 2009

Krage som huvudkudde

Tänkte bara visa att det går att sova och må gott trots sår i rumpa och krage som alltid är i vägen. Nu vet jag i alla fall att hon går på toa, äter och dricker som vanligt. Tar av kragen en liten stund varje dag för att hon ska få lite andrum, men har henne då konstant under uppsikt. Nu åker jag till Vilhelmina imorgon bitti och kommer hem först på onsdagkväll så det blir gubben som får sköta medicinering och sköljning.
/Helena

Födelsedag, gatufest och Tomas Ledin

Var på fest igår. Riktigt fin fest. Linda som fyllde år hade dagen till ära bjudit hem oss fem vänner på helt sanslöst god sallad med en massa gott plock till. Behöver man påpeka att hon jobbat på Saffran i många år? Det man ser på fotot är själva maten. Innan bjöd hon på bubbel och efter maten ännu mer gott. Kaffe, kladdkaka med glasyr, grädde och en likör. Vi njöt verkligen av allt det goda då det kändes riktigt lyxigt gott. Nu blir jag ledsen över att jag inte tog mer kort. Men vi var alla rörande överens om att man skulle ha en egen Linda hemma. Kvällen avslutades med gatufesten som vi alla tågade ner till tillsammans. Tomas Ledin var helt fantastisk och man var nu dubbelt så gammal som när man såg honom första gången på Rocktåget i Ljusdal, med Linda. Så det blev nostalgiskt och en riktig toppenkväll. Efter att ha stått och knipit för att inte missa en ton av Ledin blev det rusning efter toa när sista tonen tystnat. Bajamajorna lockar inte så vi tre som hållit ut hela spelningen lämnade området för att gå på Bishop och låna toa. Underbar idé måste jag säga. Nu visade det sig att min gubbe hade kommit ner på stan men inte löst in sig då de inte tog kort. Istället för att ta ut pengar så ringde han och jag ringde upp igen när det var lättare att samtala. Så han mötte upp oss på Bishop.

När det var dags att gå tillbaka så kunde jag inte gärna lämna gubben utanför området så jag smsade till tjejerna inne på gatufesten och sa hejdå till Linda och Pia som var med till Bishop. En vän som kör taxi dök upp så vi kom hem snabbt och denna kväll blev inte heller så sen, men ändå helt klart LYCKAD!!!

Tack alla vänner för igår!
/Helena

04 juli 2009

Inget annat än det som kan läsas

Tänkte bara skriva en liten liten text.
Om jag skriver RÖD, så kan man inte läsa rosa eller orange.
Om jag skriver LEDSEN, så betyder det inte sur eller irriterad.
Om jag skriver TA HÄNSYN, så betyder det inte lägg av eller stick och brinn.

Hahahahaha
Ville bara skriva det. Det finns liksom ingenting i att försöka analysera eller läsa mellan rader och hitta uttalanden som inte existerar, aldrig funnits och heller aldrig kommer att uppstå..............
........ inte på min blogg i alla fall.

Just nu är jag lite sur på msn som skickat runt meddelanden där man ska kunna se vem som blockat en och då har tydligen några vänner fått upp mitt namn i tron att det stämmer. Självklart är det bluff, har INGEN på blockningslistan. Nyss kollat faktiskt!
/Helena

Gatufestlördag och två katter

Jag tog kort på katten Inez sår, men det ser alltför otrevligt för att jag ska visa upp det här. Har tänkt jag ska ta kort på henne när hon går runt i sin krage, men det känns så förnedrande å hennes vägnar. Nu har hon fått morgonmedicin och kragen är av tillfälligt så hon ska få en chans att tvätta sig. Och knappt innan jag skrivit klart den meningen så har nu kragen åkt på igen och såret är sköljt. Idag är hon på sämre humör och man blir lite orolig förstås.

Idag är det tänkt att jag och några till ska fira en barndomsvän som fyller halvjämnt och bjuder på något gott att äta. Så det blir liksom en tjejfest med gatufest och Tomas Ledin som avslutning. Har varit lite osäker på hur jag ska göra med det då Inez åkte på infektionen. Nu har jag Isac i knä som är så glad att få mattes fulla uppmärksamhet, eller ja förutom datorn då. Det har varit mycket runt den andra kissen så han har liksom hållit sig i bakgrunden. Men nu är han här och lägger rabarber på matte.

Jag och mor var ut till Citygross en sväng igår och efter det tog jag med vin och vi invigde hennes nya glas. Skålade med ett glas vin var och firade att hon nu har semester!!! Önskar dig en underbar ledighet, käre mor.
/Helena

03 juli 2009

Goskatten i kragen

Kommer hem efter jobbet och Inez tittar lite lurigt på mig. Jag vet att gubben tittat till henne några timmar tidigare och att hon då var ultrgo och mådde gott, minst sagt. När jag kommer hem syns det att det är något hon vill dölja.

Och då trillar poletten ner, var är kragen? Det visar sig att hon lyckats få upp rosetten och dragit ut bandet för att sedan helt sonika dra ut huvudet ur kragen. Sur som ett litet bi när kragen drogs på igen och såret i rumpan sköljdes med koksaltvatten.

Men senare ligger hon bredvid mig i soffan och jag tar av kragen, borstar henne noggrant så kissen vibrerar av välbehag. Hon får sin medicin för andra och sista gången denna dag och lite god mat. Sedan låter jag henne tvätta sig på huvudet, tassar, mage och när man närmar sig rumpan åker kragen på och en sköljning av såret följer. Surt går hon ifrån matte och lägger sig en bit ifrån.

En stund senare är hon lika gosig igen och jag blir åter igen förvånad över att denna katt kunde fått somna in. Nu har jag grymt dåligt samvete för det.
/Helena

Inez på bättringsväg

Turen till veterinären igår var allt annat än trevlig. Denna gång fick veterinären knappt se åt henne utan att hon fräste. Så jag tog av locket på buren och hon fick lugnande så att de skulle kunna se hur allvarligt det egentligen var. Om man utgår bara ifrån reaktionerna så förstår man att det var bland de värre inflammationerna i analsäckarna. Dessutom sades det högt också så det var liksom ingen tvekan om den saken. Jag fick även se ingående hur mycket som måste läkas om.

Så jag började diskussionen, är det värt det? Blir hon bra? Återkommer det? Lider hon mycket? Kommer det att värka under tiden det läker och hur länge måste hon gå med krage. För kragen är ett nytt fenomen för vår Inez, inne på sitt fjortonde levnadsår och detta är första gången en krage sätts på hennes lilla hals. Jag har gått här och kallat henne lilla tratten och hon kommer faktiskt halvspringande efter.

Nåja, tillbaka till besöket. De var helt övertygade om att det skulle läka och det bra då hon ser ut att vara i mycket god form. De passade på att undersöka kissen i sin helhet och poängterade att det bara var analsäckinflammationen och den går att fixa. Kissen får återigen beröm över sin goda hälsa och allt ser mer än bra ut förutom den lilla detaljen inflammation då. Läkningen skulle kunna ta upp till en månad, men kan gå fortare då som de sa hon ser ut att ha mycket fint läkekött.

Men samtidigt ville jag upprepa det faktum att de faktiskt var tvungna att klippa i damen för att öppna upp såret ordentligt och hon måste tvingas i medicin. Fast då klippte man henne för att det skulle läkas bättre och medicin ska tas i sju dagar.

Nu när hon springer omkring här, lätt irriterad på tratten kan jag inte förstå hur jag kunde tänka mig att ta bort henne. Men det är så jobbigt att se när de lider och jag vill inte plåga henne. Hon gosas och myser, sover med oss och vi får hela tiden klia henne under kragen. Hon får i sig mat och vatten utan problem. Jag har inte sett henne gå på lådan och jag förstår inte hur det ska gå till, men det skulle inte heller vara några problem enligt veterinär.

Kanske jag oroat mig mycket, men katterna är våra "barn", de ingår i vår familj och är älskade familjemedlemmar. Inez har funnits lika länge som mitt och gubbens förhållande har existerat.
/Helena

02 juli 2009

Uppdatering Inez

Usch vad det är jobbigt med dessa val man gör när det gäller en sjuk katt. Innehar den inställningen att inget djur ska behöva lida i onödan. När man vet att ett aggressivt djur inte kan förändras, som till exempel en hund som attackerar, eller om något djur har svårt att få i sig tillräckligt med mat osv så är det för ägarens egna skull beslutet om att fortsätta ha djuret vid liv det tas. Och enbart av orsaken egoism, som ägare kan man inte eller vill inte se hur illa djuret far. Ja, ni fattar poängen.

Nu när Inez får analsäckinflammation för andra gången (vad är oddsen för detta, på en katt dessutom) infann sig denna frågeställning och började blinka som en fyr framför mig. Hon råkade ut för detta i mars ifjol med utlåtandet från veterinär som säger att det är ytterst ovanligt för katter men ändå lätt att medicinera.

Kan gå in mer exakt på vad som hände där imorgon. Veterinären lovade att det går till sig och att hon blir helt återställd. Inga andra fel hittades hos henne då hon som vanligt annars verkar vara i topptrim fysiskt. Hon är i alla fall hemma nu med tratt på huvet och ett sår vid rumpan. Ser ut att acceptera läget och får i sig mat som vanligt.
/Helena

Inez dålig igen

Var iväg till en kollega efter jobbet och det var väldigt trevligt. Satt på en takterass i stan och såg hustak åt alla håll. Ett partytält hade ställts upp och man hade samlat ihop bord och stolar. När närmade sig kvällen gick vi ner mot gatufesten och jag trodde väl att jag skulle lyckas lokalisera en vän i ett av tälten vilket resulterade i att jag kom ifrån alla och inte hittade jag igen dom jag sökte heller. Så efter mycket letandes så gick jag hemåt och gubben min plockade upp mig efter vägen. Det blev så rörigt, stimmigt och dessutom ska jag jobba idag.

Fast det blir nog bara halvdag kanske. Det visade sig att som jag misstänkt så är det inte som det ska med kissen Inez. Förhoppningsvis är det analsäckinflammation igen, fast då en väldigt allvarlig. Jag säger förhoppningsvis för då går det att tömma och medicinera. Hon har sovit ute på balkongen hela natten och så fort klockan blir åtta ska jag ringa veterinär. Har redan haft lite epostkontakt med dom så jag hoppas att de kan undvara en kvart för vår skull. Stackars lilla gamla Inez vad jobbigt hon får det i värmen.

Hittade igen fotot på min egna Ernst och har lagt till det i inlägget där det nämndes.
/Helena

01 juli 2009

Gatufeststart på riktigt idag

Var ut och åt med en arkivarie från en annan statlig myndighet igår efter jobbet. Mycket trevligt och spännande att få höra om hennes vardag då hon har en högre position och mycket mer ansvar då förstås. Vi var runt halva stan innan vi kunde bestämma oss för var vi ville äta och när vi väl valt ställe kom ett gäng som bara ville inta vätska. De blev lite stökiga och så fort vi ätit klart vandrade vi ner mot hamnen och köpte en glass som efterrätt.

Ikväll är det då gatufesten här i Sundsvall och den dagen det är gratis och brukar vara väldigt, väldigt populär. Är själv bjuden till en kollega för att sedan i samlad trupp gå ner mot stan. Har lite skavsår från igår trots att jag bytt skor varje dag nu och tejpat fötter. Så jag vet inte hur roligt det blir då att vandra runt, men jag går väl till kollegan i alla fall.

Imorgon är det tvättstugan och dessutom fyller en vän till oss jämnt som vi gärna firar något framåtöver. På fredag blir det förhoppningsvis en minihelg i Enlunda. Gubben min var ut själv igår när jag roade mig i stan. Medan jag åt middag och surrade arbete, studier mm så målade han klart taket i friggeboden och spacklade klar väggarna en sväng. Jag tror det skulle slipas och spacklas en gång till på väggarna. För att sedan slipas och tapetseras. Idag borde de ringa om våra tapeter dessutom. På måndag bär det iväg till byggnaden på bilden i Vilhelmina.
/Helena